Peterskyrkans historia i ett nötskal
År 64 e.Kr. korsfästes Sankt Petrus, en av Jesu 12 apostlar, i Neros Cirkus. Den konstantinska basilikan byggdes 326 över vad som troddes vara Sankt Peters gravkammare. Kyrkan kom att kallas för Gamla Peterskyrkan efter att byggandet av den nya Peterskyrkan påbörjades på 1500-talet på uppdrag av påven Julius II. Påven valde Donato Bramante för projektet.
Bramantes för tidiga död 1514 avbröt arbetet. Raffaello Sanzio fick i uppdrag av Leo X Medici att fortsätta byggandet tillsammans med Fra 'Giocondo da Verona och Giuliano da Sangallo. Men eftersom alla tre arkitekterna avled inom loppet av sex år kom projektet aldrig riktigt igång.
Leo X utsåg sedan Antonio da Sangallo den yngre till arkitekt för byggnaden. På grund av flera orsaker avstannade dock byggandet tills Paul III Farnese valdes 1534. En ny plan hade utarbetats för Domkyrkan, som innebar en avvikelse från Bramantes plan. Men inte ens denna nya ambitiösa plan kunde genomföras till fullo. År 1546 avled Sangallo och Michelangelo utsågs.
Michelangelo återgick till Bramantes plan men modifierade den för att göra den enklare men ändå dynamisk. När Michelangelo dog 1564 var konstruktionen av kupolen fortfarande ofullständig. Påven Pius IV Medici gav Jacopo Barozzi förtroendet att fortsätta arbetet. Han påbörjade arbetet med den inre delen av de två mindre kupolerna, som avslutades av Giacomo Della Porta.
År 1587 fick Porta i uppdrag att färdigställa kupolen. På mindre än två år kunde han, med hjälp av Domenico Fontana, slutföra projektet.
Under Paolo V Borghese, den 7 mars 1607, välsignades den första stenen i återuppbyggnaden. I oktober samma år påbörjades rivningen av det som återstod av den gamla kyrkan. Carlo Maderno fick förtroendet att slutföra arbetet. Domkyrkan visades upp för allmänheten i sin nya skepnad på Palmsöndagen 1615, med undantag för de utsmyckningar som Gian Lorenzo Bernini skulle lägga till, som Baldacchino och Peterskyrkans stol.
Detaljerad historia om Peterskyrkan
